Hmm ?
Läster runt nu på mina bloggar som jag följer
och kom då till min klasskompis lottas blogg.
Där tar hon upp de som Egoina tar upp.
Det här med att vem får egentligen vara ledsen?
Ja vem får egentligen vara ledsen? Svar: ALLA.
och jag kan lova er de att alla ÄR också de.
Allt handlar om hur känslig man är.
Vissa tkr inte alls att man kan gråta och sörja
om ett husdjur dör, medans jag själv ser de som
en fruktansvärd förlust.. Jag är själv känslig och
på så sätt så blir jag ledsen allt för ofta!
Tar åt mig lätt fast det inte syns..
Om man inte får vara ledsen för de man är ledsen för
så mår man inte bra.. Jag blir ledsen,sårad och arg
när folk som kommit mig nära försvinner.
Det är helt självklart för mig att mister man en vän,kille
djur,mormor, farfar,föräldrar, ja allt så är de svårt.
Men jag kan också förstå dom som säger att " vadå dedär va väl inget"
Nej säger du ja som inte upplevt detta. kom tillbaka när du förlorar ngn.
Men man behöver inte bara bli ledsen när man förlorar någon.
Att misslyckas med något som egentligen inte är hela världen
är också svårt. När man hoppas så mycket och det inte blir så
blir man också ledsen.. de finns så mkt som sårar men också
mycket som gör en lycklig och glad!
Hörde ett ordspråk idag:
" We have no right to ask when a sorrow comes,
'Why did this happen to me?' unless we ask
the same question for every joy that comes our way "
Tycker det va ganska smart. Varför ska vi jämt tycka synd om oss
själva när något sorgligt händer, När man inte ifrågasätter sig sin lycka.
Varför är det inte lika självklart att vara olycklig som lycklig?
jag menar oftast om man är ledsen är de lättare att se världen från ett
annat perspektiv och kanske bli en bättre människa!
Det jag försöker säga är att våga vara ledsen, de hjälper dig vidare
till nästa nivå, då du kan njuta av att vara lycklig.
Kommentarer
Postat av: Rezzie
Ådu Johanna, du skriver superbra grejer på din blogg, känns som jag jämt lär mig massa när jag läser typ får mig och tänka efter! du borde hålla på med något liknande i framtiden tjejen!
Trackback
