So when you feel like hope is gone Look inside you and be strong.
Det går inte en minut utan att han upptar en del av mina tankar och jag har fortfarande oerhört svårt att acceptera det som hänt.Jag vet dock att det inte är någon ide att älta eller bli bitter. Och kommer han tillbaka så gör han det, men man måste trots allt leva livet vidare utan att hoppas på sådana saker. Och har man gått vidare då så har man!
Att kröka ned sig hjälper bara tillfälligt eftersom att saknaden och ångesten blir dubbel de nästkommande dagarna. Försöker begrava mig i skolan, vänner och annat som kan få dig att tänka på annat!
Jag kämpar fortfarande mot impulsen att ringa honom och höra hur han mår! Men jag vet också att om jag ger tusan i det så kommer han att uppleva förlusten som starkare och börja fundera lite på vad han gjort, och det hjälper!
Fick en kommentar idag som iaf kändes i hjärtat. Att jag är ledsen är okej!
”Glöm inte att det är ett sorgearbete fullt likvärdigt med ett dödsfall som skall bearbetas så det är helt ok att vara trasig en längre tid!”
Det som gör ont är inte egentligen att personen i fråga är borta, utan snarare bilden av den personen. Den saga eller dröm, vad man nu vill kalla det, som man hade byggt upp tillsammans. Alla förhoppningar om framtiden. Och sen är det den fysiska närheten, att inte ha hans kropp här vid min. Att vakna ensam, gå och lägga sig ensam, äta ensam osv. Och tystnaden på detta. Frågan är om det inte är lättare när en person dör. Då vet man i alla fall att det är slut på riktigt.
Genom att inte höra av mig så visar jag att jag klarar mig utan honom. Hans förlust känns garanterat hårdare då han inte kan prata med mig som "vän", jag finns helt enkelt inte här för honom längre och det kommer garanterat att komma ikapp honom inom de närmsta månaderna.
Med lite tur så inser han tillslut att gräset väldigt sällan är grönare på andra sidan. Skulle det visa sig att det är det så kan jag bara gratulera honom då jag vill att han skall vara lycklig, kan han inte vara det med mig så får han väl vara det med någon annan, även ifall det svider in i själen!
hej babe! klart du får komma förbi. du är alltid välkommen! Kan inte lova att vi kommer vara själva dock eftersom anja och dom kommer innan jul, och jennie och kent vid jul. men de gör väl inget =)) PUSS!
